2016-07-29 - En runda på fina Forsgården
Tidig fredagmorgon, fint väder och obefintlig vind. Perfekt tänker man och studsar upp ur sängen trots knappt fem timmars sömn i snitt, flera nätter i rad. Golf går före det mesta under sommarens peak, enligt mig. Var det inte Nike som drog igång hashtaggen #dontsleeponsummer ?
Forsgårdens GK stod på agendan. Jag har lärt känna en tjej som arbetar där, och vi har länge pratat om att vi måste spela en runda ihop där. Som med mycket annat har det varit svårt att hitta en tidpunkt där våra skol- och jobbscheman synkar tillräckligt mycket för att klämma in ett varv.
Man har ju hört så mycket gott om Forsgården och jag har hört allt ifrån att den ska vara tråkig till grymt bra, snabb, svår i vinden, bred, samt att den är "en riktig scoringbana". Delade meningar alltså, vilket förstås blir extra roligt att bilda sin egen uppfattning om.
Strax innan rundan får jag veta att vi får sällskap i bollen av Forsgårdens eget LET Access-proffs. Riktigt roligt! Gillar verkligen att spela med så bra spelare, det ger en morot att träna och bli bättre, även fast man är en medelgolfare och inte har några högre ambitioner än singelhandicap i i bästa fall. Hon spelade väldigt stabil och imponerande golf och drev ut mig med 5-20 meter på samtliga hål trots att jag fick på några goa träffar.
Rundan i sig blev en blandad kompott. Ungefär varannat hål kändes bra och några enstaka riktiga plumpar i protokollet. Det värsta som hände var när jag fastnade i en djup, blöt och okrattad bunker där jag först bladade bollen in i kanten, bollen hamnar i mitt fotspår och jag halvmissar bollen på nästa försök. På nästa försök går hela klubbhuvudet under bollen och den rör sig knappt från stället likt vinglaset på ett bord när duken rycks snabbt som fasen. Jag har aldrig varit med om ett sånt haveri till bunkerspel, så jag plockade upp bollen och tog en trevlig 8a på korthålet i fråga.
Det trevligaste däremot var en putt på nionde green som gick från fringen hela vägen till flaggan som stod längst bak på greenen och i kopp. Det var säkert 14-16 meter långt och jag kan inte minnas att jag nånsin satt en så lång putt förut. Kioskupplevelsen efter nionde hålet var inte sämre precis heller. JAg menar, vilken annan niohålskiosk är en kombination av 7Eleven och Sibylla?
Till slut lyckades jag peta i ett antal par, vilket räddade upp en aning för alla hål där ett misstag ledde till ytterligare svårigheter och till slut en utebliven score. 32 poäng var ett förvånadsvärt bra resultat för vad som kändes som ett struggle med enstaka ljusglimtar. Dock var det en väldigt rolig och social runda och jag blev mycket positiv till banan, som dessutom låg tidsmässigt närmare hemifrån än jag kunnat ana. Det tog mig 25 minuter att köra från parkering till parkering utan att överskrida några hastighetsgränser nämnvärt. Det är alltså ungefär samma tid som det tar mig till St Jörgen, Albatross och många andra banor som trots allt anses tillhöra "utkanten på Göteborgs centrum". Nu blev plötsligt Forsgården med på radarn inför säsongen 2017....
Som liten knorr på rundan tog jag en titt i shopen, och såg en trave golfskor med 50% rabatt. Jag fick snabbt syn på en riktigt snygg Puma-sko som jag inte sett förut. Min storlek fanns och efter lite testande med mina specialsulor så insåg jag att detta var en riktigt skön sko och en värdig efterträdare till mina Nike, som verkligen har gjort sitt efter cirka 100 rundor. Söndag blir premiärrundan med dem, tillsammans med Wolfsheim på Lerjedalens GK.
