Spel med Wisell
Lyckades få till en kvällsrunda med Alexander på Bro Bålsta igår.
Ett sällskap jag uppskattar och även där tycker jag det är riktigt kul att kunna få se en duktig spelare spela golf. Nu har ju iofs Alexander inte skjutit bra score med mig (är jag hans otursgubbe kanske ?) men man får ju se riktigt bra slag emellanåt och puttningen är grotesk!
Jag skiter i rangen och slår enbart lite wedgar och puttar in mig på övningsgreen.
Och det märks på första utslaget att jag inte är direkt uppvärmd. Slår ett riktigt dåligt utslag men så som jag spelar just nu så är ett dåligt utslag mitt i fairway, dock väldigt väldigt kort.
Lyckas komma fram till green på 4a slag och petar i putten för par och jag känner mig ändå trygg att kunna slå i ett säkert par med den dåliga starten.
hål 2 har jag respekt för då jag sköt riktigt dåligt där förra gången jag lirade Bro Bålsta. kliver av med en bogey efter dåligt andra slag och riktigt dålig chipp som blev alldeles för kort.
Sedan börjar man komma in i det lite bättre och på hål 6 slarvar jag litegrann efter en bra drive och riktigt bra spoon, hade kunnat vara en easy birdie men blev par istället.
Sen börjar väntan, vi ligger och jagar bollen framför riktigt ordentligt. en 4 boll som inte vill släppa igenom trots att vi är betydligt rakare och snabbare än vad dom är (vi har golfbil så vi är ruggigt snabba)
Men vi har riktigt trevligt och jag stör mig inte jättemycket på att vi inte blir förbisläppt.
Spelar inte superbra men inte dåligt heller, och kommer in på 40 slag och ligger på hcp. 4-bollen kliver av banan och vi kan tuta och köra vidare.
spelar sen riktigt bra golf 10-14 trots att vi ligger bakom en ny 4-boll från hål 11a och allt är frid och fröjd. Men vi får vänta en del dock fortfarande inget som stör allt för mycket men klart det börjar bli irriterande när deras andra gubbe står på tee för att slå ut och vi får stå och vänta. Dom slår ca 2 bollar var från tee och vägrar släppa förbi. På hål 15 så är vi såpass ikapp att den första inte ens slagit ut när vi kommer. Dom slår som vanligt sina 2 slag var och dom sprider bollarna hej vilt. 3 personer är snabba iväg medans den sista är lite segare så jag frågar inte om dom har lust att släppa förbi, han hör fel och säger nej dom framför vill verkligen inte släppa förbi trots att vi slagit över dom flera gånger (jag tror inte på det då dom lyckats träffa fairway med typ 1 boll utav 10 (per hål) dom sista 4 hålen och jag säger att jag menade att dom skulle släppa förbi men nej det vägrade dom.
Lite här ledsnar jag och den uteblivna middagen blir påmind. Vi har fortfarande jäkligt trevligt men fokuset på spelet blir fel. det resulterar i 3 bogeys på raken där en är RIKTIGT självförvållat då jag försökte slå en slice som gick spikrakt ut i skogen men jag lyckas göra en bogey därifrån och man får nog se det så att jag lyckades med en bogey istället för att slarva i en bogey.
Även sista utslaget är dåligt och bunkerslaget är FÖRBASKAT jävla dåligt. Slår däremot en snuskigt bra wedge in och petar i paret för ytterligare en sänkning och jag är ändå nöjd med rundan.
Det som slår mig när jag vågar titta tillbaka är att på dom sista 10 rundorna har jag gått från 8.6 i hcp till 6.8.
6 rundor har varit bättre än hcp 3 rundor på hcp och en +2 mot hcp. och dom 6 rundorna där jag varit bättre har 5 rundor varit -2 eller bättre och enbart en runda har varit -1.
jag spelar riktigt jäkla bra golf helt enkelt. Kanske måste jag försöka släppa tänket att jag spelar som en 10 hcp, börja inse att jag har kapaciteten att lira på 6.8. Men det känns galet att tänka så, för jag hade som mål förra året att komma ner på singel och kunna spela på runt 8 i hcp. Och nu är jag nere på 6.8 och gör det bra, det är svårt att förstå att man äntligen är där och tagit sig förbi men samtidigt kanske det är dags någon gång att förstå hur bra man egentligen är och sätta upp nya mål. Skall man våga ?
- IMG_3954.PNG (202.99 KiB) Visad 9021 gånger
