Inte jag heller innan idag. Jag brukar också bita ihop, speciellt om man spelar med någon. Då har man någon att bolla det dåliga spelet med också, lättare att vädra sig lite och tänka "äsch nu spelar vi vidare", men när jag går själv blir det lättare att man hamnar i ett momentum som antingen är positivt (och man spelar bättre än nånsin) eller negativt och man börjar älta och bita sig i läppen. Idag hade jag bara sovit tre timmar och liksom forcerat mig till banan och gick rakt från bilen till första tee. Kände direkt att det inte var optimaltSandstream skrev:Själv har jag faktiskt aldrig avbrutit någon runda pga dåligt spel och då har jag ändå skjutit över 100 som singelhandikappare. Ibland funkar det bara inte men det jag har lärt mig är att hur dåligt man än spelar så brukar det komma något/några bra slag på slutet som gör att man får tillbaka lite självförtroende

Jag la faktiskt en helt otroligt fin chip från ruffen cirka 6-7m utanför green, som jag träffade en liten upphöjning (som jag tänkte var enda sättet att få den att falla mot flagg) och den stannade ungefär en meter ifrån hål, men jag lyckades ändå tvåputta

Svingen var nog det som felade idag. Otroligt äckliga bollträffar, varav flera lite duffade och en tvättäkta hosel rocket 60-70m OOB, men järnen i sig kändes smöriga och fina på de få träffar jag mäktade med att hitta sweetspoten någorlunda påErikxson skrev:Åh fy fan, med nya klubbor och allt! Det brukar faktiskt kunna gå riktigt jävla bra dagen efter om man har en usel dag. Om det går uselt en längre period så brukar det vara riktigt tungt. Men då är det bara hitta ljuspunkterna i sitt spel och glädjas åt dom.
Kör hårt nu och sluta grina

Nu har jag suktat efter revanschrunda sedan lunchtid, haha! Upp på hästen är det enda som gäller!