2017-08-16 - Puttingträning i väntan på besked
Att behöva ställa in en golfrunda i solen med en vän är aldrig kul, men ett skapligt substitut är i alla fall att åka och träna lite med nya puttern. Senaste rundan hade jag enorma problem med att få in längden i puttarna utanför 3-4 meter och det kändes som en anledning god som någon att träna på det.
Inför passet hade jag en specifik sak i huvudet och det var på grund av en sak en tant jag spelade med härom dagen sa efter att jag klagade på min dåliga och ojämna puttning -
"du har huvudet olika i förhållande till bollen på nästan varje putt. Ibland har du ögonen rakt över bollen men ibland har du bollen långt framför ögonen, inte så konstigt om du får svårt att putta bra". På något sätt kändes det att hon hade helt rätt, helt utan att veta hur jag själv ser ut inför en putt. Jag vet att jag tycker att det är lättare att linjera upp putten om man har ögonen över bollen, men av någon anledning har det aldrig varit del av min uppställningsrutin. Så jag lovade mig själv att ställa mig med ögonen rakt över bollen på varje putt idag och se hur det känns.
Jag började med att markera ut en zon på en klubblängds radie runt ett hål där det var hyfsat plant och sedan kastade jag ut sex bollar på olika avstånd runt hålet, allt från 5 till 10 meter ifrån. Sedan hade jag som krav att både tvåputta men också att lägga förstaputten innanför peggarna. Första rundan gick lite sisådär och jag lade några puttar kort om zonen och någon gick förbi hål och ut ur zonen. Från och med andra omgången började jag dock få in känslan och flera puttar började nosa runt hål och många lämnades för enkla decimeterlånga tap-ins.
Sedan ändrade jag och körde lite puttar från kortare avstånd. Tvingade mig själv att helt undvika treputtar från avstånd på 2-5m och det fungerade galant, jag tror inte att jag hade en enda treputt på väldigt många försök. Jag bytte till ett hål som stod mer i en sluttning och körde samma sak där. Jag sänkte ett flertal puttar och de som inte sänktes gav väldigt enkla returer. De få som gick någon meter förbi sänktes självsäkert.
Som avslutning ställde jag upp bollarna med en klubblängds avstånd (34'') i en cirkel runt det relativt plana hålet jag började passet. Nu skulle jag se hur många jag kunde sänka i rad utan att missa en. Jag klarade fyra hela rundor á sex bollar, men på första bollen på femte rundan missade jag med ett kvartsvarvs koppsnurr och utmaningen var över. Om jag ens kunde vara i närheten av så säker på att håla puttar på knappa metern i skarpt läge på banan, hade det besparat mig en hel del slag mätt över en säsong. I dagsläget missar jag nog var tredje innanför metern skulle jag tro.
Hela passet höll jag ögonen rakt över bollen, fokuserade extra noga på att linjera upp putterhuvudets siktlinje mot mitt target (vilket jag konstigt nog inte brukar titta på) och dessutom försökte jag hålla lösare i klubban då jag inser att ju mer jag greppar i klubban desto större risk är det att jag råkar påverka klubbhuvudet i träffögonblicket och pusha/pulla putten. Det kändes också naturligt och bra. Ett mycket bra och lovade träningspass helt enkelt!
Nu håller vi tummarna för goda nyheter efter morgondagens läkarbesök.
